Efter avstötning kommer infektion......
När det konstaterades att Gustav drabbats av en avstötning, en vecka efter operationen så var jag nära att totalflippa..innan man började försöka avvärja den så började han faktistkt att må bättre av sig själv. Under två dygn fick han intravenös kortison under några timmar morgon och kväll. Mycket effektivt, han mådde snart bra igen, men efter ca en vecka så kom det som man inte hade hoppats på.....
Man gjorde de vanliga kontrollerna på kvällen efter en eftermiddag med mestadels fotboll. Helt plöstligt utan förvarning hade Gustav fått feber. på grund av att man trycker ner immunförsvaret nästan till botten så blir risken större att drabbas av en infektion. Luften gick ur mig och jag kände att, nej nu orkar jag inte mer, men som jag tagit upp förut så har man inget val det är bara att orka, det finns nog ingen gräns när man bara inte gör det längre..det verkar ju helt klart så, eller hur? Det jag också kände var att ska det nu bli så här vi ska framlida vårt nya liv, att mota alla biverkningar hela tiden. En sköterska sa till mig de korkade orden som jag inte alls ville höra just då "- Ja, att få ett nytt hjärta är ju bara att gå från en sjukdom till en annan"...Man undrar vad hon tänkte med just då. Hon ville säkert bara trösta, men det kan jag säga att det gjorde hon inte, utan tvärtom!
I de här lägena verkar det som om läkarna nästan inte bryr sig vad för slags infektion det rör sig om utan Gustav proppades full av två intravenösa antibiotika och en oral. Detta pågick om jag minns rätt i ca. 10 dagar, morgon och kväll..drygt för Gustav förstås att sitta inlåst i ett litet rum, med en droppstång i koppel.
Som den hjälte Gustav är så tog han sig igenom detta också och mådde egentligen inte dåligt under tiden, vilket iof gjorde det ännu jobbigare då han var pigg och ville ut och laja. För oss föräldrar var det dock superskönt att se glimten i ögat på Gustav hela tiden.
Under denna infektionsejour så kom mormor och morfar ner och det var kul, att de hade med sig presenter till Gustav från bl.a. fam Svensson och Eriksson ( bl.a. signerad AIK tröja till Gustav, trodde Perra skulle svimma..ha ha) gjorde inte besöket mindre trevligt direkt! De var vår första kontakt med den vanliga världen utanför sjukhuset..man blir lätt hospitaliserad och gillar till slut de rutiner som får dagarna att gå. Att de kom på besök gjorde att man ändå började fatta att vi kanske kommer härifrån!!
_____________________________________________________________________________________________
Idag har Gustav och Nils provat på tennis....de har tagit steget in i sportens finrum. Får se vad som händer...... Man var lite rädd när Nils började veva med racketet, "murbräckan från Norby" kanske skulle behövas i Svensk Tennis, någon som kan axla Borg och grabbarnas mantel!
I kväll blir det fotbollsträning för Gustav också, så nu finns det ingen hejd längre, nu ska allt provas och gärna allt på samma dag!
Kram Anna, som egentligen bara vill sooooova..men som Limpan säger: "-Det får man göra i graven", vore skönt dock att få sova ut någon gång innan dess, allting blir liksom lite roligare då =)!
På väg ut från rummet till friheten utanför sjukhuset, under lakanet har
han även munskydd..rätt kul att se folks min när man kom gående.
