Biopsi nr 7 avklarad...nollad..dvs ingen avstötning!!

I söndags (22/11) bar det av till Göteborg för biopsi nr 7 i ordningen. Det spöregnade hela vägen, om man nu kan kalla det väg, så man såg mest glittrande billampor som bländade en. Det bildas kö och panik utbröt för vissa kokkosar som fått sitt körkort i brevlådan, de var tvugna att köra om, trots att man sedan kom i kapp dem de korta sträckor som man kunde gasa på lite. Måste man riskera så många människors liv för att komma lite längre fram i kön...pulver!

Måndag var det biospi och Gustav var som vanligt en cool kille som utan problem lät sig sövas med mask. Innan biopsin var det provtagning, röntgen och ultraljud. Vad jag vet så såg allt ok ut...ingen sa något och det brukar oftast betyda att allt är bra eller helt åt h-vete. Jag tror på det första!

Han vaknade upp efter ca två timmar och var som vanligt som en avtändande heroinist som snetänt på något. Jag tror att det är sovgasen som han inte mår riktigt bra av. Men men, efter någon timme efter det att de sövt om honom så vaknade han så fint och var i vanlig ordning hungrig. Ner på avdelning och klämde en stor protion kyckling med ris.

Halv sex fick vi lämna sjukhuset och begav oss "hem" till hotellet. Åter på sjukhuset vid tio på tisdagen. Väntade där ca 1,5 tim innan svaret kom på biopsin. Allt såg bra ut, värde noll!! Jippii, vi får åka hem. Jag hade tyvärr vaknat med migrän så jag var lite orolig att vi inte skulle kunna åka. Tillbaka till hotellet och tryckte i mig lite alvedon. Som tur var lättade värken en aning och illamåendet försvann, så vi drog mot Uppsala vid tre. Vi kom hem kl. nio. Trötta, men glada!!

I och med att biopsin inte visade några spår av avstötning så tas de flesta restriktioner bort såsom förbud mot bad i badhus, ingen skola etc. Gustav gick och var med på en lektion dagen efter vi kom hem..han är sååå lycklig. I morgon ska han gå till skolan med Carl..får se om han vill att vi följer med. Alexander (hans tidigare assistent) kommer att vara kvar på skolan terminen ut så vi tyckte att det vore bra om Gustav började lite smått i skolan så inte separation blir så jobbig dem emellan. Nästa termin då är Gustav "on his own". Jag tror det blir bra! Vi kommer att sakna Alex, så han kommer inte bli av med oss så lätt.

Skriver snart igen..man är inte direkt Blixt Gordon alltid!

Kram



Gustav på Gotlandsbåten..med mammas brillor! Snygg!
Två månader efter op. juli 2009.

Nyare inlägg
RSS 2.0