Tänk om man kunde göra en skillnad..bara för någon!
Idag var jag och höll ett litet kort anförande om Gustavs resa till ett nytt liv...jag hoppas att jag kunde förmedla hur oerhört viktigt deras jobb är som jobbar med anhöriga till de kära på våra intensivvårdsavdelningar som eventuellt kan donera organ. För mig är det så självklart, förstås, att donera både mina och mina barns organ om någon händer.
Det svåraste är inte att godkänna donation för de anhöriga, utan det svåra är att förlora den man älskar (mycket kloka ord som jag hörde idag). Viktigt för de som pratar med de anhöriga att tänka på! De gör verkligen ett otroligt jobb!!
Kontentan är egentligen enkel:
ÄR MAN VILLIG ATT TA EMOT MÅSTE MAN VARA VILLIG ATT GE
Och det viktigaste av allt
LEV NU OCH MYCKET - ÄLSKA, PRATA, UMGÅS, BRÅKA, BLI SAMS - CARPE DIEM
Och god natt!
kram
Provsvar
Puh!
I dag slog sjukhuset nytt rekord...
Gustav och Perra kom till sjukhuset vid kl. 08.30 och 6 minuter senare låg G på ultraljud...vidare direkt till röntgen..hann inte slå ner rumpan innan de blev inropade. Provtagningar etc, allt var klart inom 1,5 tim. Perra var djupt imponerad! =)
Sedan bar det av till Universeum och där var Gustav i sitt esse, den lilla biologen. Tittade på alla djuren och var i regnskogen..han var lyrisk, ringde mig mitt i ett möte och orden bara forsade. Gullunge!
Ni förstår vilka möjligheter som öppnar sig för honom..allt som är så självklart för ett barn, får han nu också vara med om..kunna lubba runt och njuta av livet!!
kram och natti
Mot Göteborg och biopsi..12 i ordningen eller något liknande
På tisdag är det dags för biopsi, kan inte räkna efter vilken i ordningen..borde vara 11-12 stycken sedan op. De gör en extra för att han slutade med kortisonet så sent. Man vill se hur hjärtat klarat sig utan under en längre tid. Alltid jobbigt, men Gustav själv tycker det är skitbra att han ska sövas, de ger honom influensasprutan när han sover nämligen..han ser bara fördelar =).
Att inte vara där med honom är så klart inte helt kul, men jag kände att jag inte pallade att köra ner dit nu, så tack kära man att du gör detta! Bra också att Gustav känner att pappa är där och minst lika bra!
Nu snart en ny vecka efter en helg med party och Lidingötripp...lördagen gick tyvärr förlorad, men det var en skitkul fest där alla släppte loss..sånt får man ofta sota för efter ha ha.
kram
Atjooo...
Min föreläsning på seminariet som Socialstyrelsen anordnar på Läkaresällskapet närmar sig (30/11). Måste kanske se över mitt material..denna gång ska jag tala i 45 minuter och på Ackis var det bara 30 min..får fylla ut med lite mer om hur han och vi hade det innan den magiska dagen 1,5 år sedan. Jäkla vad tiden går....och jag som bara känner mig starkare för varje dag. Kanske kan bero på att kroppen inte befinner sig i ständig stress som om man vore i ett krigsdrabbat område..vissa sinnen börjar pocka på som stått på vänt..och även vissa känslor. Kanske mest för den manliga delen i familjen, men även för mig! Man vågar tänka lite framåt nu!!!
27-28 november är det insamlingshelg för det femte Ronald Mc Donaldhuset som ska byggas i Uppsala. Äntligen får alla hjältar som kämpar här ha sina familjer nära!!!
kram
Järngänget på San Siro.....jag blir så glad av att se min lilla vinnare.
Hans ängel ser honom säkert också..jag vill det!
Gustav ville inte åka hem....
Tack Min stora dag!
Nils och jag var hemma och hade mys i två dagar. Nickis, badhuset. Vi slog rekord i vattenrutschbanan..gud vad han njöt och skrek av skratt! Jag var även uppe och lekte med barnen på Nickis (inget för höjdrädda, Lidis...). Lång rutschbana där med som vi åkte hand i hand nedför...underbart!! Jag var den enda mamman i uppblåsbara rutschbanan..ha ha. Var skitkul! Men man märker att man är en aning stelare än barnen.
Gustav var på första riktiga bandyträningen i går..det var tre barn och åtta (!) tränare. Han grät av trötthet innan, då han var och lekte med O hela dagen, men dit skulle han, hade ny bandyklubba ju =)! Det gick superbra!
Puss
Alex, Gustav och Carl i Milans omklädningsrum...mäktigt! Milano 2010
