Första dagen i skolan utan Alexander...
Dagen började med att Gustav inte ville gå upp. Han hade förvarnat redan kvällen innan att skolan tänkte han minsann inte gå till....Vi fick bära in honom på toan, klä på honom, köra honom till skolan. Stackars lilla pojk, han var så ledsen så att han nästan hulkade. Hur bra känner man sig då som mamma...inte alls, man funderar om man egentligen är gjord för att vara mamma. Jag fick dra in honom i kapprummet och även där klä av honom....uschi buschi.
Han var rödgråten så det var lite tur att vi fick gå till biblioteket och hämta en ny bänkbok. Där inne kommer två klasskamrater fram och är så underbara, ingen av dem låtsas om att Gustav gråtit utan börjar hjälpa honom med böcker, kommenterar hans fina Ronaldo tröja..barn och i det här fallet pojkar, är otroligt duktiga på att känna in stämningen och jag tror att de kanske gör det lite mer med Gustav. Efter ett litet tag i klassrummet så stack jag. De satt då och läste i sina bänkböcker och det var nog bra för då slapp Gustav all fokus i början av dagen...sedan så ville han nog säkert ha den...=).
Jag tog vab på eftermiddagen (har möjlighet till det under först och främst våren) för att hämta honom lite tidigare. När jag kom till skolan vid två så var lektionerna slut och han hade ätit mellanmål. Gustav var en helt
annan grabb än den jag lämnade i morse. Fröken meddelade att allt hade gått jättebra hela dagen. Jihaaa!
När Gustav och jag kom hem frågade jag honom varför han varit så ledsen i morse, men han visste inte riktigt. Vi tror att det var för att Alex inte var där och Gustav var nervös för att träffa alla kompisar, klara sig själv..etc etc och det är ju inte helt oförståeligt. En sak är säker i alla fall, Gustav tyckte det var toppen att träffa alla underbara kompisar!!! Han hade haft så kul hela dagen.
I kväll ringde Alex och kollade läget...då blev Gustav så glad igen och berättade om alla coola saker som hänt under dagen..Saknar varandra det gör det nog trots allt!!! Lycka till Alex med körkortet! Go Alex go...vi vill vara först att åka med dig när du får ditt körkort!!
För övrigt så känns allt mycket bra just nu, Perra och jag fick oss en törn av julens magsjuka...man blir inte snäll när allt hela tiden jävlas..men nu så är vi på banan igen.
God natt alla söta!
Ja det är klart att det måste känts konstigt för Gustav första dagen i skolan även om han längtat. Jag kommer nog tycka att det blir svårt att släppa kontrollen sen till hösten när det blir dagisdags. Man har ju liksom varit van att ha full koll på det mesta nu, tom mer än läkarna här hemma:)
Hur har du gjort? Har du sökt vårdbidrag? Måste man ju ha rätt till för allt merarbeta man lägger ner jämfört med ett friskt barn i samma ålder.
Hoppas Gustav varit gladare vid lämning idag.
Kramar/Gunsan
Idag gick det fint! Storebror hjälpte honom med skridskoväskan..jag släppte dem vid vägen..underbart att se dem gå tillsammans utan vagn eller hjälp!! Tjohoo!
Vi har 25% vårdbidrag...tror jag...måste kolla!
Visst bör man ha rätt till det!!
Jag tar ut vab nu i början när jag inte kan jobba. Du vet "vård av svårt sjukt barn". Fick intyg för våren så att jag inte får spunk när jag måste vara borta.
Det kommer att gå så bra på dagis..tänk nu kan hon röja runt som de andra utan att du behöver vara rädd att de ska ringa och säga att hon mår dåligt av hjärtat. Visst är man lite nojig, man känner sitt barn bäst...man ser ju direkt om det är något som inte stämmer...otroligt..som en lejonmamma!
kram
